Kokosnötsvampar kan bryta ner plast och solskyddsmedel
En 15-årig elev i Hawaii har upptäckt att svampar i kokosnötsfiber kan bryta ned både mikroplast och kemikalier från solskyddsmedel, vilket öppnar för nya lösningar på miljöproblem.
Honolulu, Hawaii, måndag 7 september 2026
En ung forskares banbrytande upptäckt lovar gott för kampen mot havens föroreningar. Vera Wang, en elev vid Kaiser High School i Hawaii, har funnit att vissa svampar som lever i kokosnötsfiber har förmågan att bryta ner plast och kemiska komponenter som finns i solskyddsmedel. Denna upptäckt, som började med ett skolprojekt, pekar mot oväntade biologiska lösningar på komplexa miljöutmaningar.
Historien började för två år sedan när Vera, då i tionde klass, utvecklade ett filter för att fånga upp mikroplaster och solskyddsmedelsrester från havets yta. Hon inspirerades av traditionella polynesiska vävmetoder och använde biprodukter från kokosnötter, vars fibrösa struktur visade sig vara effektiv för att attrahera och binda förorenande partiklar. Även om hennes ursprungliga filterdesign fortfarande befinner sig på ett tidigt stadium, lade det grunden för den nuvarande, ännu mer lovande forskningen.
Frågan uppstod när Vera funderade över vad som skulle hända med de insamlade resterna. Hon sökte råd och hamnade i Anthony Amends laboratorium vid University of Hawaiʻi i Mānoas Pacific Biosciences Research Center. Där samarbetade hon med forskaren Kaylee Christensen för att undersöka de biologiska processerna. De fann att kokosnötsfibern, när den utsätts för luft och vatten, skapar en idealisk miljö för mikroskopiska organismer.
Vidare analyser visade att vissa svampar som växte i fibern kunde bryta ner både plastpartiklar och solskyddsmedelskemikalier till enklare ämnen. Detta var ett oväntat och mycket positivt resultat, som bekräftar liknande studier, bland annat av Ronja Steinbach, där marina svampstammar visat sig kunna bryta ner polyuretan. Vera Wangs forskning identifierade också att naturliga växtföreningar, särskilt tanniner, kunde förstärka svamparnas nedbrytande effekt.
En fascinerande aspekt av upptäckten är att många av de identifierade svampstammarna var tidigare okända och saknades i genetiska databaser. Detta antyder att det finns en enorm, outforskad biologisk mångfald som kan rymma fler nycklar till att lösa miljöproblem.
Veras arbete har redan uppmärksammats stort. Hon tog hem förstapriset i mikrobiologi vid Hawaii State Science and Engineering Fair 2026 och placerade sig på tredje plats i mikrobiologipriserna vid den internationella Regeneron-mässan, där hon mottog 1 200 dollar. Även om detta är ett skolprojekt och inte färdigutvecklat för storskalig användning i havet, är det ett mycket lovande steg mot att tackla de globala problemen med mikroplast och kemiska föroreningar. Forskningsresultaten har nyligen publicerats av University of Hawaiʻi News, och visar på potentialen i att unga, kreativa sinnen tar sig an stora globala utmaningar.
