Hyror stiger 12 procent på Mallorca under 2026
Mallorcas hyresmarknad fortsätter att vara pressad. Nya siffror visar en genomsnittlig ökning på 12 procent under det senaste året, vilket skapar utmaningar för både boende och lokala företag.
Den genomsnittliga hyran på Mallorca har stigit med 12 procent under de senaste tolv månaderna fram till september 2026. Detta framgår av en ny rapport från Balearernas statistikmyndighet, som presenterades under torsdagen. Ökningen är en tydlig indikation på den fortsatta pressen på bostadsmarknaden, särskilt i populära områden som Palma och kustområdena.
Enligt rapporten är det framför allt mindre lägenheter och bostäder i centrala Palma som har sett de största ökningarna, med upp till 15 procent för ettor och tvåor. Medelhyran för en trerummare i Palma ligger nu på cirka 1 400 euro per månad, en siffra som var otänkbar för bara några år sedan.
Maria García, fastighetsmäklare i Sóller, bekräftar trenden. "Vi ser en konstant efterfrågan som vida överstiger utbudet, särskilt under högsäsongen. Många unga och säsongsarbetare har svårt att hitta prisvärda bostäder. Det är inte ovanligt att se tio till femton intressenter på en enda lägenhet, och ofta är det den som kan betala mest eller erbjuda längst kontrakt som får den", säger hon i en kommentar till Mallorcabladet.
Situationen förvärras av att allt fler bostäder omvandlas till korttidsuthyrning för turister, en mer lukrativ affär för många fastighetsägare. Trots nya regler och diskussioner om begränsningar har detta fenomen inte minskat i den utsträckning som många hoppats på.
Enligt ekonomen Joan Perelló, verksam vid universitetet på Balearerna, är det en komplex situation. "Utbudet av bostäder för permanent boende minskar samtidigt som befolkningen ökar och turismen är fortsatt stark. Detta driver upp priserna. Staten och regionen måste agera beslutsamt för att stabilisera marknaden, kanske genom incitament för att hyra ut långsiktigt eller genom att bygga fler prisvärda bostäder", menar Perelló.
Förutom de höga hyrorna kämpar många med ökade levnadskostnader i allmänhet, från matpriser till transport. Flera lokala intresseorganisationer har uttryckt oro över att Mallorca riskerar att bli en ö där endast de med höga inkomster har råd att bo, vilket hotar den sociala sammanhållningen och den lokala ekonomin på sikt. På politisk nivå diskuteras åtgärder, men konkreta beslut lyser ännu med sin frånvaro. Många hoppas att nästa års budget kommer att innehålla fler initiativ för att mildra krisen på bostadsmarknaden.
